Premiär – för 19:e året i rad

Fotbollsbloggen

Förre KFF-profilen Anders Swahn la av i höstas.
Jag också.
I torsdags tog KBI emot Nosaby i fyran – med en viss Anders Swahn på planen.
På långfredagen gjorde jag en Swahn.
Jo, det blev alltså ett år till i Fjälkinge IF trots (och det ska jag villigt erkänna) att jag lovade att sluta i höstas.
Jag vet inte hur det gick till men det blev en aktiv fotbollspremiär i år också.
För 19:e året i rad.
Det började 1988 med A-lagsdebut i Horna Fure, 18 år, högerback och 0–0 borta mot Tomelilla.
Då var en av Glimåkras spelare inte ens född.
Han var inte ens påtänkt.
Pojken föddes 1990.
På långfredagen stod vi på samma plan.
Jag äldst – han yngst.
Har inte den där långsamma farbrorn vett att sluta? undrar säkert många.
Jag vet inte vad Anders Swahn har för skäl att fortsätta, men jag hade tänkt sluta med flaggan i topp i höstas. Att vara med om att föra upp Fjälkinge i fyran var ett lagom avsked, tyckte jag.
De flesta vet säkert hur det gick.
Fråga mig bara inte hur det gick till.
Att det blev 0–9 mot Hässleholms IF blir man påmind om alldeles för ofta.
Så ville inte jag sluta. Att det fortfarande är barnsligt kul med fotboll bidrar naturligtvis också.
Därför blev det fotbollspremiär i år igen.
Den 19:e – och sista.
Jo, jag vet. Det finns de som tvivlar på det men det blir inte fler premiärer för min del oavsett hur det går i höst.
Hur gick premiären? undrar kanske någon.
3–1 till Glimåkra.
En usel start och två bjudmål förstörde premiären för vår del.
Att vi kanske var förtjänta av en poäng är klen tröst.
Nu laddar vi revansch mot Hyllinge på lördag.